Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att religionsfriheten även innefattar principen att det är demokratin som har givit alla trossamfund religionsfrihet och därför skall demokrati införas i samtliga religioner, utan undantag . Detta möjliggör en fullbordad separation mellan stat och kyrka samt mellan religion och politik och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Den 26 oktober 1951 fick svenskarna religionsfrihet genom religionsfrihetslagen (1951:680). I och med detta fick svenskarna äntligen den självklara rätten att bekänna sig till vilken tro de ville judar, muslimer, buddister och hinduer eller att helt slippa bekänna sig till en tro. Idag garanteras religionsfriheten dessutom av grundlagen samt av Europakonventionen (som sedan 1995 är svensk lag) och i samband med att statskyrkan avskaffades den 1 januari 2000 såg vi således slutet av en månghundraårig relation mellan stat och kyrka. Emellertid medborgrna tror att separationen mellan stat och kyrka samt religion och politik har uppnåtts.
Frågan är varför bara de nordiska länderna inom EU som har kyrkoval och infört demokrati i sin trossamfund som möjliggöra att en kvinna bli ärkebiskop medan andra länder inom EU saknar motsvarande val?
Hur kommer det sig att bara de protestantiska ungdomarna som fyllt 16 år och går på samma gymansieskolor som de icke protestantiska får praktisera demokrati två år innan det allmänna valet men inte andra tillhörande andra trossamfund inklusive kristna katoliker och ordodoxa ?
Anledningen till varför riksdagspartierna och politikerna får delta i kyrkovalet ,samtidigt som inte alla som tillhör samma parti kan följa partilinjen .
Frågan är hur beter sig partiledare tillhörande något annat trossamfund än ett protestantiskt under kyrkovalrörelsen när deras eget parti engagerar sig i valet?
Vad gör de medlemmar i riksdagspartierna som inte är protestanter under kyrkovalrörelsen?
Likadant vad gäller ungdomsförbund, studieförbund och kvinnoförbund.
Svaret på dessa frågor leder oss till varför separationen mellan stat och kyrka samt mellan religion och politik icke går att fullborda då det finns b l a ett religiöst kristet parti som stiftar våra lagar Detta religiösa parti bildar i sin tur en allians inom EU-parlamentet där det ingår en ledamot för moderaterna som å ena sidan representerar svenska moderater och å den andra sidan representerar de europeiska kristna väljarna. Samma sak gäller Ursula von der Leyen som å ena sidan representerar tyska kristna väljare och å den andra sidan representerar de europeiska liberala väljarna. Det är att jämföra med ett aktiebolag där man äger aktier i två olika aktiebolag. Då kristna EU- medborgare har egna kristna partier som representerar dessa religiösa i EU -parlamentet , medan andra EU-medborgare tillhörande någon annan religion saknar egna religiösa partier och har därmed ingen represntation i EU-parlamentet. En exkluderingspolitik som grundar sig på en ofullbordad separation mellan stat och kyrka samt mellan religion och politik .
Om Turkiet och Albanien som muslimska länder och som är EU-kandidater blir medlemstater i EU måste dessa ha samma rätt att ha egna religiösa partier som motsvarar de kristna partierna.
Brister från riksdagen kan vara en orsak , det kan också vara en brist hos talmannen som själv öppnar två parallella parlament, riksmötet och kyrkomötet Alternativt har båda brustit när det gäller information och kan då betrakta kyrkovalet som ett känsligt kapitel i svensk politik med den ofullbordade separationen mellan stat och kyrka samt mellan religion och politik och tillåtit detta utan att genomföra någon förändring . Ingen riksdagsledamot eller EU-parlamentariker tillhörande något annat trossamfund än ett protestantiskt har tillräcklig kunskap om kyrkovalet.
Den 21 sep 2025 var det val i Sverige i vilket riksdagspartierna deltog men varken massmedia, demokratiministern, jämställdhetsministern, skolministern , religionsundervisningen , teolog, riksdagspartierna , talmännen , trossamfund , valmyndigheten eller IDEA ville ta upp det. Därför betraktas det som det svenska hemliga valet .
Eftersom religionsfriheten utgör en grundbult i demokratin och är inskriven i grundlagen är det omöjligt att upphäva den och sedan förbjuda religionerna och på så sätt lägga ner kyrkovalet. Däremot går det att reformera kyrkovalet och behålla de positiva delar som kykovalet har så att alla får rösträtt från 16 års ålder oavsett bakgrund samtidigt som inga politiska partier får delta efter den nya reformen. Eftersom kyrkovalet tillämpas endast i de nordiska länderna underlättar det för flyktingar att anpassa sig till den nya reformen efter en öppen och allmän debatt om kyrkovalet och kyrkovalsreformen.
Notera även att varje trossamfund inte skall ha ett eget val då det är opraktiskt och dyrt och kan medföra många problem. Däför får den nya reformen beteckningen Multireligionvalsystem som är den teoretiska delen och Multireligionval som är den praktiska delen samt multireligionstödetsom är den finansiella delen så att inget trossamfund får anonyma bidrag som kan påverka trossamfundet, d v s motsvarande partistödet och ersätta SST-stiftelsen.
Den praktiska delen, Multireligionvalet, innebär att medlemmarna i varje trossamfund får välja en egen representant att leda trossamfundet .En rabbin väljs av judar , en imam väljs av muslimer , en buddist väljs av buddister o s v. Vad det gäller olika grenar inom samma religion så får det bli så att varje gren väljer sin egna representant . Efterom målet är att demokratisera de som annars är omöjliga att demokratisera och som t o m motsätter sig varje demokratiskt val med tanke på sin tro så utvecklar vi tillsammans den demokrati som har tillämpats men saknat viktiga delar d v s tillämpning av religionsfrihet dock utan krav.
När det gäller de som inte är troende så har dessa naturligtvist två valmöjligheter att rösta eller avstå .Eftersom religionsundervisningen och teologin kommer att beröras och att alla heliga platser där bön m.m äger rum öppnas såsom vallokaler och informations källor. Vid sidan av öppenhet , att diskutera alla religioner blir öppet och fritt så lockar det till sig även andra som inte är intresserade av religioner. Religionsundervisning och teologi blir intressant att studera och kan även minska våldet både i skolor och utanför, en fredlig reform som gynnar alla .
För sekulära länder inom EU är det oerhört viktigt att politik och religion hålls åtskilda i lagstiftningen samtidigt som det visar en stor respekt för samtliga religioner med jämställdhet som utgångspunkt. Av denna anledning bör regeringen när det gäller dessa brister och fel återkomma med förslag som tydliggör att religionsfriheten också innefattar principen att det är demokratin som har givit samtliga trossamfund religionsfrihet och därför måster demokrati införas i alla trossamfund, utan undantag, genom en kyrkovalsreform. Genom detta fullbordas separationen mellan stat och kyrka samt mellan religion och politik och kommer att verka som en mycket framgångsrik konfliktlösningsmodell .
Multireligionvalsystemet är den teoretiska delen , Multireligionval är den praktiska delen och Multireligionstödet är den finansiella delen som motsvarar partistödet.
Multireligionvalsystemet börjar med att tillämpas i Sverige, övriga nordiska länder , hela EU och så småningom övriga länder . Vi utgår från att de religiösa ledarna för de olika trossamfunden skall vara förebilder i att sinsemellan utöva demokrati .
You can find the full text and details of the model here:
Democratic conflict resolution for peaceful multi-religious elections