Så motiverar förmodligen många riksdagsledamöter som tillhör riksdagspartierna, deras respektive ungdomsförbund m fl som inte deltar i kyrkovalet samtidigt som de inte undrar över med vilka pengar riksdagspartierna finansierar kyrkovalets valrörelse..
Socialdemokraterna , Moderaterna, Kristdemokraterna ,Sverigedemokraterna ,Liberalerna,
Centerpartiet , Vänsterpartiet och Miljöpartiet
Varför håller riksdagsparterna fast vid den ofullbordade separationen mellan stat och kyrka samt mellan religion och politik genom b l a kyrkovalet ?
De 349 riksdagsledamöterna är indelade i ytterligare tre grupperingar
1) De som deltar , röstar i kyrkovalet som får följa partilinjen
2) De som har lämnat svenska kyrkan och inte får rösta dvs inte får följa parti linjen .
3) De som har två valmöjligheter ,protestantiska riksdagsledamöter som deltar i kyrkovalet och har rösträtt som de kan avstå från, rösta eller avstå , följa eller inte följa partilinjren
Medan de ledamöter i riksdagspartierna som tillhör ett annat trossamfund än protestantiska dvs buddist, hindu, jude , katolik eller muslim inte har samma rätt att följa sitt parti i kyrkovalets valrörelse, med bara en valmöjlighet d v s de får inte delta.
De får heller inte veta varför deras parti deltar i ett religiöst kristet val när kyrka och stat är separerade så även mellan religion och politik .
Detta stora problem uttnyttjas av två riksdaspartier SD och KD som genom kyrkovalet och kyrkomötet bedriver en häxjakt mot en av de största religionerna.
Problemet är varken RF , kontrollmakten KU , talmannen eller riksdagen dessa 349 mandat som är delad i två klyftor , de ledamöter som har rösträtt i kyrkovalet, och de ledamöter som tillhör ett annat trossamfund än protestantism och som inte har samma rätt. Inte ens vaför bara protestantiska trossamfund har gjort det möjligt att välja en kvinnlig ärkebiskop men inte de andra
vilket är ett. stort demokrati och jämställdhetsproblem.
Diskriminering från svenska kyrkan, riksdagspartierna eller talmannen som öppnar två parallella parlament , riksdagen och kyrkomötet som andra politiker tillhörande andra trossamfund inte får delta i.
Eller att dessa politiker förmodligen inte har reflekterat över att detta altenativ omedvetet har exkluderat dem själva och andra ungdomar från den rättigheten och därför saknar de denna rösträtt som gör att riksdagen inte är jämställd som folkets företrädare ur den synvinkel de har som saknar rösträtt.
Är inte medvetna om att den protestantiska kyrkan därför har infört demokrati i form av kyrkoval men inte andra trossamfund vars medlemmar har flytt från diktaturer och krig .
Detta kan också bero på att de inte lyckats övertala sina religiösa ledare att det är demokratin som har givit de religionsfrihet och därför borde de arbeta för kyrkovalsreformen.
Alternativet är att de är nöjda med att få vara lediga från riksdagen under
kyrkovalsrörelsen medan de andra ledamöterna som har rösträtt som har engagerat sig i något annat än vad det svenska folket egentligen har givit dem uppdrag för..
Och att trossamfund som är icke protestantiska är nöjda med statsbidrag som de får utan krav och att riksdagsledamöterna som får röster från dessa trossamfund också är nöjda med att få statsbidrag.
Att samtliga trossamfund vill ha kvar den ofullbordade separationen mellan stat och kyrka samt mellan religion och politik
Frågan är om riksdagspartierna är eniga om
Att kyrkan och staten gick skilda vägar för 25 år sedan ,
Att religionen inte skall blanda sig i politiken ,
Att politikerna endast skall ägna sig åt sitt uppdrag som de fick av svenska folket,
Att partistödet ges för att främja demokratin och det skall inte vara beroende av anonyma källor som påverkar deras politik och att partistödet inte skall finansiera kyrkovalrörelsen
Att religionsfriheten är en grundbult i vår demokrati. Det innebär att demokratin har givit oss religionsfrihet .
Kyrkovalsreformen innebär att en övergång från kyrkoval till ett Multireligionvalsystem.
I de nordiska länderna som redan har kyrkoval och införande av Multireligionvalsystem inom EU och så småningom i övriga länder .
Genom detta uppfyller vi flera syfte b l a
En konfliktlhanteringsmodell gällande den 77 år långa konflikten mellan Israel och Palestina.
Att fullborda separationen mellan stat och kyrka samt mellan religion och politik
Det som underlättar denna övergång är att de flesta nordiska länder redan har kyrkoval och att även de som fyllt 16 år har rösträtt och får praktisera demokrati två år innan riksdagsvalet .
