Konflikthantering och konfliktlösningsmodell utgår från två huvudargument.
👉1) Den 78 år långa konflikten mellan Israel och Palestina påverkar i första hand hela Mellanöstern, människor dör, omfattande miljöförstörelse, förorening av luften , föroreningar av vatten som påverkar såväl växter som och djur m.m.
👉2) Eftersom två fredspristagare vilka deltog i fredsprocessen mellan Israel och Palestina blev mördade av religiösa extremister och ingen har vågat att ge sig i den konfliketn utan den har fått pågå i 78 år och ¨har överlämnats från den ena generationen till den andra . Med detta kan vi konstatera att detta är en religiös konflikt vid sidan av ockupation, bosättningar och som har utvecklats till ett folkmord i Gaza.
Dessa båda skäl ger anledning till en kyrkovalsreform och införande av ett Multireligionvalsystem. De två argumenten utgår i sin tur från nedanstående frågor. 👉a) Vill protestantiska ungdomar som fyllt 16 år och som har rösträtt i kyrkovalet bli jämställda med andra 16-åringar tillhörande andra trossamfund såsom kristna katoliker och ortodoxa , judar, muslimer, buddister, hinduer ?
👉b) Vill de protestantiska kvinnliga ärkebiskoperna i de nordiska länderna hjälpa till så att andra kvinnor tillhörande andra trossamfund även de blir jämställda så att de får möjlighet att bli kvinnliga ledare på samma sätt som männen.?
👉c) Vill samtliga religioner samarbeta demokratiskt så att den 78 år långa konflikten som de fått ärva inte överlämnas till nästa generation för att lösas. (FRED)
👉 engagera dig nu ! 🤑
Eftersom trossamfunden i de nordiska länderna inte har yttrat sig officiellt över just detta specifika teoriförslag, en övergång från kyrkoval till ett Multireligionvalsystem kan deras ställningstaganden analyseras och hanteras utifrån hur de historiskt och teologiskt ställer sig till extern demokratisering och statlig styrning:
Konflikthantering gällande den katolska kyrkan och kyrkovalsreformen
Hierarkisk struktur (Apostolisk succession): Katolska kyrkan är strikt hierarkisk. Makten utgår inte från medlemmarna (nerifrån och upp) utan från påven och biskoparna (uppifrån och ner). Inställning till reformen: Starkt avvisande. Att införa demokrati i sina trossamfund motsvarande kyrkovalet i de nordiska länderna där medlemmarna röstar fram doktriner eller ledare skulle bryta mot kyrkans grundläggande kanoniska rätt. Kyrkan anser att andliga sanningar och ledarskap inte är föremål för majoritetsomröstningar eller partipolitiska valkampanjer.👉 engagera dig nu ! 🤑
Konflikthantering gällande de protestantiska trossamfunden i de nordiska länderna och kyrkovalsreformen Konflikthantering gällande Ortodoxa och österländska kyrkor och kyrkovalsreformen Synodal och biskoplig struktur: Ortodoxa kyrkor (t.ex. syrisk-ortodoxa eller grekisk-ortodoxa) styrs av heliga synoder och biskopar.
Även om lekmän har visst inflytande över lokal ekonomi, är den andliga och administrativa ledningen fast förankrad i den prästerliga hierarkin. Inställning till reformen: Starkt avvisande. Förslaget skulle ses som ett allvarligt intrång i kyrkornas självständighet. Eftersom många av dessa samfund har rötter i länder där de förföljts av staten, är de extremt vaksamma mot att sekulära stater försöker stöpa om deras interna strukturer. Hur skall denna konflikt hanteras ?
Konflikthantering gällande de Islamiska trossamfunden och kyrkovalsreformen Teologisk mångfald och självständiga stiftelser: Islam saknar en centraliserad kyrkostruktur eller ett prästerskap likt det kristna. Moskéer organiseras ofta som självständiga föreningar eller stiftelser under olika paraplyorganisationer. Ledarskapet (bland annat imamer) tillsätts baserat på teologisk kompetens, inte genom folkomröstningar. Inställning till reformen: Helt avvisande. Att tvingas in i en struktur som efterliknar ett protestantiskt kyrkomöte skulle ses som en påtvingad "kristifiering" eller assimilation av islamska traditioner. Det skulle dessutom krocka med hur islamisk rätt (sharia) och tradition ser på religiös auktoritet. Hur skall den konfliken hanteras ?👉 engagera dig nu ! 🤑
Konflikthantering gällande de Judiska trossamfunden och kyrkovalsreformen Representativ föreningsdemokrati: Även om judiska församlingar i Norden redan tillämpar en form av intern demokrati där medlemmarna väljer en fullmäktigestyrelse för att sköta synagogor och administration ligger dock den religiösa auktoriteten hos rabbinen. Anledningen till mordet på Nobels fredspristagre vilken deltog i Oslo-avtalet. Hur skall den konflikten hanteras ?
Inställning till reformen: Skeptisk eller avvisande. Även om de har demokratiska strukturer, skulle de motsätta sig ett statligt standardiserat "multireligionval". Judendomen betonar minoritetens rätt till självbestämmande, och att iföra demokrati i sina trossamfund liknande kyrkovalet ,en reform som dikterar hur valen skall hållas och finansieras skulle ses som ett hot mot judendomen..
Konflikthantering och konfliktlösning
Sammanfattande analys För icke-protestantiska trossamfund faller förslaget på att det bygger på en protestantisk och sekulär logik där religion likställs i fråga om demokrati och jämställdhet ..
Religionsfriheten: De icke protestantiska samfunden skulle peka på Europakonventionen. Staten får inte lägga sig i ett trossamfunds interna organisering eller lära .Kyrkovalet i de nordiska länderna är att jämställa med protestantiska trossamfund. Ekonomiska och demokratiska villkor: Att villkora i stället för att ge statsbidrag som tas från skattemedel till icke protestantiska trossamfund är att jämföra med protestantiska trossamfund som är oberoende av skattemedel men som ändå har infört demokrati i sina trossamfund..
Vill du fördjupa dig i hur staten historiskt har sett på autonomi och villkor för stöd till olika samfund, kan du läsa regeringens utredning Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige SOU 2018:18. Skulle du vilja titta närmare på hur argumenten för religionsfrihet i de nordiska grundlagarna krockar med idén om statligt styrda samfundsval?
Läs mer👉 engagera dig nu ! 🤑
För att förstå hur de nordiska protestantiska trossamfunden skulle ställa sig till en reform om ett multireligionvalsystem måste man dela upp analysen i två delar: den demokratiska och jämställdhets delen , införde demokrati i sina trossamfund genom kyrkoval får de ungdomar som fyllt 16 år praktisera demokrati två år innan det allmänna valet samt göra det möjligt för en kvinna bli ärkebiskop .
👉1) Den 78 år långa konflikten mellan Israel och Palestina påverkar i första hand hela Mellanöstern, människor dör, omfattande miljöförstörelse, förorening av luften , föroreningar av vatten som påverkar såväl växter som och djur m.m.
👉2) Eftersom två fredspristagare vilka deltog i fredsprocessen mellan Israel och Palestina blev mördade av religiösa extremister och ingen har vågat att ge sig i den konfliketn utan den har fått pågå i 78 år och ¨har överlämnats från den ena generationen till den andra . Med detta kan vi konstatera att detta är en religiös konflikt vid sidan av ockupation, bosättningar och som har utvecklats till ett folkmord i Gaza.
Dessa båda skäl ger anledning till en kyrkovalsreform och införande av ett Multireligionvalsystem. De två argumenten utgår i sin tur från nedanstående frågor. 👉a) Vill protestantiska ungdomar som fyllt 16 år och som har rösträtt i kyrkovalet bli jämställda med andra 16-åringar tillhörande andra trossamfund såsom kristna katoliker och ortodoxa , judar, muslimer, buddister, hinduer ?
👉b) Vill de protestantiska kvinnliga ärkebiskoperna i de nordiska länderna hjälpa till så att andra kvinnor tillhörande andra trossamfund även de blir jämställda så att de får möjlighet att bli kvinnliga ledare på samma sätt som männen.?
👉c) Vill samtliga religioner samarbeta demokratiskt så att den 78 år långa konflikten som de fått ärva inte överlämnas till nästa generation för att lösas. (FRED)
Eftersom trossamfunden i de nordiska länderna inte har yttrat sig officiellt över just detta specifika teoriförslag, en övergång från kyrkoval till ett Multireligionvalsystem kan deras ställningstaganden analyseras och hanteras utifrån hur de historiskt och teologiskt ställer sig till extern demokratisering och statlig styrning:
Konflikthantering gällande den katolska kyrkan och kyrkovalsreformen
Hierarkisk struktur (Apostolisk succession): Katolska kyrkan är strikt hierarkisk. Makten utgår inte från medlemmarna (nerifrån och upp) utan från påven och biskoparna (uppifrån och ner). Inställning till reformen: Starkt avvisande. Att införa demokrati i sina trossamfund motsvarande kyrkovalet i de nordiska länderna där medlemmarna röstar fram doktriner eller ledare skulle bryta mot kyrkans grundläggande kanoniska rätt. Kyrkan anser att andliga sanningar och ledarskap inte är föremål för majoritetsomröstningar eller partipolitiska valkampanjer.
Konflikthantering gällande de protestantiska trossamfunden i de nordiska länderna och kyrkovalsreformen Konflikthantering gällande Ortodoxa och österländska kyrkor och kyrkovalsreformen Synodal och biskoplig struktur: Ortodoxa kyrkor (t.ex. syrisk-ortodoxa eller grekisk-ortodoxa) styrs av heliga synoder och biskopar.
Även om lekmän har visst inflytande över lokal ekonomi, är den andliga och administrativa ledningen fast förankrad i den prästerliga hierarkin. Inställning till reformen: Starkt avvisande. Förslaget skulle ses som ett allvarligt intrång i kyrkornas självständighet. Eftersom många av dessa samfund har rötter i länder där de förföljts av staten, är de extremt vaksamma mot att sekulära stater försöker stöpa om deras interna strukturer. Hur skall denna konflikt hanteras ?
Konflikthantering gällande de Islamiska trossamfunden och kyrkovalsreformen Teologisk mångfald och självständiga stiftelser: Islam saknar en centraliserad kyrkostruktur eller ett prästerskap likt det kristna. Moskéer organiseras ofta som självständiga föreningar eller stiftelser under olika paraplyorganisationer. Ledarskapet (bland annat imamer) tillsätts baserat på teologisk kompetens, inte genom folkomröstningar. Inställning till reformen: Helt avvisande. Att tvingas in i en struktur som efterliknar ett protestantiskt kyrkomöte skulle ses som en påtvingad "kristifiering" eller assimilation av islamska traditioner. Det skulle dessutom krocka med hur islamisk rätt (sharia) och tradition ser på religiös auktoritet. Hur skall den konfliken hanteras ?
Konflikthantering gällande de Judiska trossamfunden och kyrkovalsreformen Representativ föreningsdemokrati: Även om judiska församlingar i Norden redan tillämpar en form av intern demokrati där medlemmarna väljer en fullmäktigestyrelse för att sköta synagogor och administration ligger dock den religiösa auktoriteten hos rabbinen. Anledningen till mordet på Nobels fredspristagre vilken deltog i Oslo-avtalet. Hur skall den konflikten hanteras ?
Inställning till reformen: Skeptisk eller avvisande. Även om de har demokratiska strukturer, skulle de motsätta sig ett statligt standardiserat "multireligionval". Judendomen betonar minoritetens rätt till självbestämmande, och att iföra demokrati i sina trossamfund liknande kyrkovalet ,en reform som dikterar hur valen skall hållas och finansieras skulle ses som ett hot mot judendomen..
Konflikthantering och konfliktlösning
Sammanfattande analys För icke-protestantiska trossamfund faller förslaget på att det bygger på en protestantisk och sekulär logik där religion likställs i fråga om demokrati och jämställdhet ..
Religionsfriheten: De icke protestantiska samfunden skulle peka på Europakonventionen. Staten får inte lägga sig i ett trossamfunds interna organisering eller lära .Kyrkovalet i de nordiska länderna är att jämställa med protestantiska trossamfund. Ekonomiska och demokratiska villkor: Att villkora i stället för att ge statsbidrag som tas från skattemedel till icke protestantiska trossamfund är att jämföra med protestantiska trossamfund som är oberoende av skattemedel men som ändå har infört demokrati i sina trossamfund..
Vill du fördjupa dig i hur staten historiskt har sett på autonomi och villkor för stöd till olika samfund, kan du läsa regeringens utredning Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige SOU 2018:18. Skulle du vilja titta närmare på hur argumenten för religionsfrihet i de nordiska grundlagarna krockar med idén om statligt styrda samfundsval?
Läs mer
För att förstå hur de nordiska protestantiska trossamfunden skulle ställa sig till en reform om ett multireligionvalsystem måste man dela upp analysen i två delar: den demokratiska och jämställdhets delen , införde demokrati i sina trossamfund genom kyrkoval får de ungdomar som fyllt 16 år praktisera demokrati två år innan det allmänna valet samt göra det möjligt för en kvinna bli ärkebiskop .
